Var inne på min gamla blogg förut och tittade igenom den och kom till min förlossnings berättelse och blev helt tårögd, den dagen då Kevin kom till världen var min absolut bästa dag någonsin! Tänkte därför dela med mig av min berättelse dagen och dagarna innan Kevin kom till världen 🙂
Har du gjort ett inlägg med hur eran förlossning var så får ni jätte gärna länka det inlägget här till mig, jag älskar att läsa om andras historier om hur deras förlossning var 🙂
4 Juni
Det började med att jag på fredag natt kom hem & gick upp för trappan här hemma.
Då kände jag hur blött det blev och min fråga till mig själv blev ”ööhm, kissa jag ner mig :o?”
Gick på toaletten, bytte trosor och skulle gå och lägga mig.
2 minuter senare hände samma sak igen..
”är det vattnet som har gått? skall inte det forsa vatten isf?”
bytte om ännu en gång och tog då på mig binda och sen somnade jag.
Vaknade sedan på lördag morgon och det fortsatte i samma veva som på natten,
så jag ringde in till förlossningen för att kolla med dom, då ville dom att jag skulle komma och göra en kontroll på om det var vattenavgång ellerbinte.
Kom till östra på lördag förmiddag och hon satte mig på en ctg för att mäta hjärtljuden och eventuella värkar.
Satt där i ca 20 minuter med den på mig. Efter det så kom hon in och skulle undersöka mig.
Det visade sig att det var vattenavgång…
”Jaha tänkte jag, vad innebär då detta?” Då berättade hon för mig att jag nu skulle gå hemma och vänta på att värkarna skulle sätta igång av sig själv, skulle detta inte ske inom 72 timmar så skulle dom sätta igång mig på tisdag morgon. Detta betydde då alltså att jag skulle ha vårat barn i famnen inom 3 dagar! – helt sjuk..
Ringde sedan mamma och förklarade detta för henne och efter att jag la på så var jag tvungen att ringa upp mamma igen och fråga henne ”vadå skall jag ha barn inom tre dagar?” Jag hade inte förstått att det skulle ske nu, hade inte ens en tanke på att det skulle ske såpass tidigt! Trodde ju faktiskt att jag skulle gå över tiden en vecka.
Kommer hem och jag känner att jag har sammandragningar men dom kändes knappt och kom ca va 10:e minut.
”hade ännu inte fattat att det var på gång, att vi snart skulle ha barn..”
Robin, Fia och Adde kommer hem till oss på eftermiddagen och vi spelar lite spel, lagar mat & bara umgås med varandra. Mina värkar blev tätare och kraftigare, nu kändes dom. Men jag kunde fortfarande hantera dom själv.
(dum som jag var så passade jag inte på att vila någonting under dagen, så när vi sedan skulle somna på natten så var det ju omöjligt för mig)
Värkarna kom ca va 5:e minut och dom kändes, kunde inte somna på dom alls. Så det blev inte alls mycket sömn för min del den natten.
5 Juni
Klockan 4.30 så väcker jag Robin och säger att vi måste åka in på en kontroll.
Jag kunde hantera värkarna själv, men jag var helt slut. Hade inte sovit på flera timmar och det gjorde ont.
Kom till östra förlossning och där satte dom mig på en ctg igen.
Barnmorskan kom in och sa att värkarna inte var tillräckligt täta ännu.
Så vi bestämde oss för att åka hem för vi sa det att ”vi går hellre hemma med värkarna än att ligga på förlossningen i hundra timmar typ..”
Barnmorskan gav mig två tabletter som jag kunde ta som jag skulle kunna sova på.
Så kom hem och vi la oss direkt och jag kunde sova ett par timmar… (vaknade dock varje timme av en kraftig värk, men kunde ändå somna om)
Vaknade sen för det gick inte längre att sova, då värkarna var så kraftiga.
Jag beslutade mig för att ta mig ett bad och det var en riktigt bra idé!
Låg där och badade typ en timma och det var riktigt skönt.
Man kände inte av värkarna på samma sätt och det var skönt för ryggen.
När jag var klar så gick jag upp och torkade mig då jag märkte att jag blödde pytte liiiite,
så ringde då förlossningen för att kolla om det var okej och hon berättade för mig att det var ”normalt”för barnet förbereder sig och allt möjligt händer, och vi valde att stanna hemma för värkarna kunde jag fortfarande kontrollera.
Kl 20.30 började det verkligen göra ont under varje värk, visste inte hur jag skulle ligga, sitta eller stå utan att det skulle göra så ont i ryggen. Gick ut till soffan och satte mig & ringde då mamma och hon undrade hur många minuter det var mellan varje värk.
”jag vet inte typ 3 minuter…vänta nu kommer en värk…sådär nu var den över – typ 1,5 minut efteråt..vänta nu kom en värk…”
hörde då hur mamma sa i luren ” sandra det där var inga 3 minuter…”
Gav luren till Robin för nu kunde jag inte längre hantera dom! Ringde då till förlossningen och dom bad oss att komma in! Mamma & Kent kom direkt och hämtade oss och 20.50 så var vi inne på förlossningen!
Satte en ctg på mig och jag låg där med kraftiga värkar som nu var täta..
efter ca 40 minuter så frågade barnmorskan mig om jag ville ta en sovdos eller om vi skulle kolla om jag var öppen något, då bad jag henne kolla om jag var öppen något!
5 cm var jag öppen och hon säger till mig ”det blir nog barn inatt!!”
Hade fortfarande inte förstått det, det var ju liksom 3 veckor kvar tills beräknad födsel, men där låg jag och skulle snart ha barn!
Hon föreslog att jag skulle ta ett bad för jag såg såpass pigg ut och jag tackade ja!
Hon satte igång badet och musik till oss (en riktigt bra barnmorska var hon) gav mig lustgas och där låg jag!
Det var otroligt skönt att bada då man hade värkar, så det rekommenderar jag till dig som snart skall föda, hihi.
Lustgasen var ingen höjdare, den vart inte så omtyckt av mig.
Den var skön att ta (då man blev lika hög som ett höghus) men den luktade så otroligt äckligt, så man fick ju typ kvällningar efter varje användning av den.
Jag använde den ju inte heller fullt ut som man skulle precis, tanken är ju att man skall använda den under varje värk. Men jag använde den då värken började med slutade sen efter halva och fortsatte resten av värken själv. ( detta pga att den vart så äcklig samt lite för stor dos kanske haha )
Låg i badet i ungefär 1,5-2 timmar, så kommer barnmorskan in och kollar hur mycket jag var öppen, då var jag öppen 10cm och hon spräckte hål på den andra hinnan som ännu inte hade gått.
”Nu kommer värkarna att kännas lite anourlunda, för innan så tryckte det neråt då hinnan var i vägen men nu kommer det inte att göra lika ont just där..” sa barnmorskan till mig.
Jaha tänke jag vad trevligt haha så bad hon oss ringa på klockan om det var någonting.
1 minut efter att hon hade gått ut ur rummet så kommer det en värk.
”HERREJÄVLAR! – ring på klockan Robin…!!” Hon kommer in direkt och jag förklarar för henne att i badet kan jag ju inte ligga, kändes ju som att jag skulle skita ut vårat barn i badkaret, det tryckte på som fan och jag var inte riktigt alls med på vad som hände haha!.
6 Juni
Fort upp ur badkaret och in på förlossningsrummet och jag bara kände att ”nejfan denna smärtan är ju pain in the as, ut med honom!”
Kommer in till rummet och jag frågar ”hur lång tid kommer detta att ta nu då?”
”-det kan ta upp till ca 3 timmar, men i den farten som du har öppnat dig så mycket så kanske ca 30 minuter..”
då kände jag bara det att nää 30 minuter med dessa värkar hell nooo! ”kan ni inte bara dra ut den” – säger jag haha!
lägger mig på sängen och det börjar trycka på och hon frågar vill du krysta sandra så gör det..
(öh ja jag ville ju ha ut honom nu! så att allting var över.)
Började krysta under varje värk, tillochmed då jag inte ens hade en värk så krystade jag. haha han skulle ut var min enda tanke!! Huvudet var ute och navelsträngen hade åkt ett varv runt huvudet då allting gick så fort. Så hon sa det att på nästa värk så måste du få ut honom..
Jaa-aadå, tryckte som fan och jisses plopp så var han ute! (vilken lättnad, ingen värk inget ont i magen och så hörde man ett litet skrik)
”vad blev det för kön?” snabbt ställde jag frågan då jag helt hade glömt av allting som kunde hända under en förlossning, vad för kön som skulle komma ut och så mycket mer. Alla tankarna var bara på att trycka ut vårat barn!
”ja vänta så skall du snart få se, hihi!”
Upp lyfter hon vårat barn och säger – ”det är en pojke, grattis!”
tårarna fanns där nog, men det minns jag inte. Var så svettig och blöt efter badet!
Upp i famnen fick jag våran son och den lyckan, gud jag ryser när jag bara skriver om det här.
Den lyckan är helt otrolig, det sker endast en gång i livet då du får möta ditt första barn i det verkliga livet.
Det barn som du har burit på med all kärlek i 9 månader, det är lycka!
3235 gram & 49cm lång kl 00.25 på nationaldagen
då föddes våran alldeles egna prins, Kevin Cederbom Hidetun <3
min lilla skitunge, kan inte ens fatta att detta snart var 3 år sedan! tiden går alldeles för fort. men snart har vi en efterlängtad till liten knodd i världen och jag är världens lyckligaste ”moster” 🙂
Va roligt att läsa om