Alltså hur i helvete lyckas jag? Jag trodde jag hade lyckats med det mesta, men seriöst detta…börjar nästan bli rädd för mig själv!
Som rubriken lyder, hur fan kunde detta ske? Jag vaknade av att Oliver SKREK och då menar jag verkligen skrek, jag flög upp ur sängen och sprang in till honom, gav honom nappen men han fortsatte att skrika så bestämde mig för att ta upp honom då jag ändå skulle gå upp om 5 minuter och jag skulle väcka pojkarna om ca 30 minuter.
Bär in han till min säng och han fortsätter skrika och är inte alls nöjd, tillslut ligger han tyst och stilla i sängen och jag sätter på Barnkanalen men inga barnprogram gick. Jaha konstig tänkte jag klockan är ju 05.45 aja det kanske börjar klockan 06.00. Jag går in i badrummet och gör mig i ordning och sen skall vi gå och väcka Kevin varpå Oliver inte alls är sig själv på morgonen, han ramlar precis innan och gråter jätte högt vilket väcker Kevin och han kommer ut ur rummet, klär på pojkarna för att vi strax måste gå för att hinna till dagis kl 07.00 Oliver återigen är sig inte lik, gnäller och gnyr ovanligt mycket och verkade inte alls på bra humör. Tar på dom ytterkläderna och ska precis gå ut genom dörren när jag kommer på att min mobil ligger i sängen, går in i sängen, tar min mobil och klickar upp den för att se exakt vad klockan är (har gått efter den i köket där det är mörkt och bara kollat på den stora visaren….) klockan är då 01.42 (!!!!!) ÄH VA? Nej jag måste råkat ställa om klockan när jag stängde av alarmet i förväg… Springer in till klockan i köket och den står också på tjugo i två…va fan det kan inte vara sant!
Frågar Robin en sista gång, Robin snälla vad är klockan och han svarar ”strax efter halv 2…”
ALLVARLIGT! Där står jag i hallen med två helt påklädda killar som är redo för dagis, jag är påklädd och beredd på att gå i vilken sekund som helst! Inte konstigt att Oliver inte var sig lik & att Barnkanalen inte fungerade..
Vi var alltså påväg att gå till dagis KLOCKAN TJUGO I TVÅ PÅ NATTEN!
Vad fan gör jag nu liksom? Jag är ju pigg nu, ungarna är ju pigga, skall upp om 4 timmar, vad gör jag på dessa fyra timmar? Jag kan ju inte somna om, tänk om jag inte vaknar!
Detta är minsann det sjukaste jag har varit med om och jag börjar som sagt bli rädd för mig själv..
Haha har hänt mig med. Förvirrade mammor med förmycket på hjärnan.
hahaha jag var tvungen att läsa detta för min sambo! haha åh fatta paniken och hur jäkla trött jag hade blivit på mig själv! haha underbart! ;D
Hahahaha!!! Alltså jag skrattar högt här för mig själv!! Såå tokigt!! Jag lyckas med mycket konstigt, men just det där skulle nog aldrig hända mig, jag är alldeles för trött på natten skulle nog inte lyckas bli så pigg!! Haha!! Hoppas att allt gick bra sen trots att dagen säkert blev lite tokig!
Det skulle mycket väl kunnat vara jag. Men jag har än så länge inte lämningar och hämtningar. Men skulle säkert kunna hända mig ändå. Däremot har jag börjat vakna en halvtimme innan klockan ska ringa. Det är oxå jobbigt. Min son sover och min sambo sover då.. Det är bara jag vaken. Haha.. Önskar dig lycka till och hoppas du kunde få era pojkar att somna om och du själv. Ni kommer nog vara bra trötta allihop.